László Krasznahorkai (född 1954 i Gyula) är en prisbelönt ungersk författare, känd för sina mörka men samtidigt humoristiska skildringar av världen. Han debuterade 1985 med "Satantango", som väckte stor uppmärksamhet i Ungern och ansågs vara en litterär sensation. Hans författarskap kännetecknas av språklig intensitet, filosofiskt djup och en säregen stil.
Flera av Krasznahorkais romaner har filmatiserats av den ungerska regissören Béla Tarr, vilket bidragit till hans internationella genombrott. Han har mottagit en rad prestigefyllda litterära priser och tilldelades Man Booker Prize 2015 för sitt samlade författarskap. År 2025 tilldelades Krasznahorkai Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”.
Krasznahorkai är känd för att utforska existentiella teman och människans kamp mot kaos och meningslöshet. Hans språk är utmärkande, med långa, slingrande meningar utan punkt, något som blivit hans signum.
Krasznahorkai räknas idag som en av Europas mest inflytelserika samtidsförfattare, med ett författarskap som fortsätter att fascinera och utmana läsare världen över.
