Veckans lucka - Upp till 35% »
Adlibris är Nordens största bokhandel och erbjuder över 13 miljoner boktitlar med det senaste inom spel, pyssel, garn och allt som hör en modern bokhandel till. Adlibris Campus erbjuder studenter att köpa och sälja både ny och begagnad studentlitteratur och Adlibris Pocket erbjuder ett skräddarsytt och handplockat sortiment i reselägen. Adlibris är en del av Bonnier Group.
10% rabatt – för nya prenumeranter! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få 10% rabatt på ditt första köp! Du får även exklusiva lästips, erbjudanden och kampanjer direkt till din e-post. Gäller endast nya prenumeranter, privatkunder och ej på kurslitteratur, digitala böcker eller presentkort

Du skrev din första bok, Vilda Henry, när du var runt elva–tolv år gammal. Har du någonsin övervägt att ge ut den? – Nej, jag tror inte riktigt att den håller för det, men det är intressant att jag redan då drog åt det historiska hållet. 'Vilda Henry' utspelar sig nämligen förr i tiden och handlar om en ganska upprorisk flicka som bor på barnhem. Jag gjorde faktiskt en pjäs av boken något år senare som jag och min teatergrupp spelade upp på äldreboenden.
"Just att läsa för sina barn tror jag är väldigt viktigt för att lägga grunden till ett läsintresse."
Camilla Lagerqvist, författare
Vad tror du det var som gjorde att du som barn drogs så mycket till böcker? – Så långt tillbaka jag kan minnas har jag älskat att läsa böcker. Jag har väldigt mycket fantasi och lätt att leva mig in i berättelserna. Mina föräldrar ska också ha en stor eloge för de högläste varje kväll för mig och mina systrar när vi var barn. Just att läsa för sina barn tror jag är väldigt viktigt för att lägga grunden till ett läsintresse. Jag brukar berätta för mina barn att jag läste så mycket som barn att min mamma ofta sa åt mig att sluta läsa och gå ut och leka i stället.
Du har skrivit barn- och ungdomslitteratur under hela din författarkarriär. Vad fick dig att vilja prova på att skriva deckare? – Jag älskar deckare och spänningsböcker, men är samtidigt väldigt mörkrädd. En sen sommarkväll för några år sedan när jag var i sommarstugan läste jag en så otäck bok om en seriemördare att när jag skulle gå och lägga mig sprang jag upp på övervåningen. När jag kom in i sovrummet upptäckte jag att jag glömt både nattlinne och att släcka på nedervåningen, men jag vågade inte gå ner igen. Jag blev arg på mig själv för att jag var så lättskrämd, men började också längta efter en spännande, historisk deckare som inte var otäck utan mer mysig. Där och då föddes idén till Detektiv Tillman.
Vad kan läsarna förvänta sig i den andra delen av spänningsserien om detektiv Tillman? – Jag hoppas att läsarna först och främst tycker att det är en spännande och underhållande historia, men med ett allvarligare tema. Den här gången får Ester, Yarina och Olga ett fall på sitt bord som verkar till synes omöjligt att lösa. En äldre kvinna hittas mördad i sin lägenhet och en ung cirkusartist blir snabbt utpekad som den skyldige. Ester och Yarina blir anlitade av pojkens pappa för att bevisa hans oskuld. Oddsen är emot dem för pojken har synts på platsen och en växande främlingsfientlighet gör att både polis och allmänhet dömt pojken på förhand, och han riskerar ett dödsstraff.
Kan du berätta lite mer om huvudpersonerna i serien? – Ester Tillman är nybliven änka. Äktenskapet var olyckligt och nu är hon äntligen fri att styra över sitt liv och hon gör verklighet av sina drömmar och öppnar en detektivbyrå. Yarina, som genom en lycklig slump blir Esters medhjälpare, är en före detta cirkusartist som står stadigt med båda fötterna på jorden och dessutom är en fena på en rysk kampsport. Olga, den tredje personen i trojkan är Ester och Yarinas skyddsling. Trots att hon inte är så gammal har hon gått igenom en hel del.
Vilka var de största utmaningarna med att skriva en bok som utspelar sig på 1920-talet? – Att saker och ting tar längre tid, de hjälpmedel vi tar för givna idag fanns inte då. Det fanns inga datorer, smartphones eller andra tekniska lösningar. Samtidigt är det också roligt, för det blir en utmaning. Sedan är det också svårare att skriva om en plats som finns på riktigt. Även om det finns många gamla byggnader och institutioner kvar i Uppsala är det också mycket som är rivet och ersatt med nyare hus. Där har jag fått mycket hjälp av Uppsala stadsarkiv. De har hjälpt mig med allt från fotografier till hur spårvagnarna gick på 1920-talet.
Som du precis nämnde utspelar sig berättelsen i Uppsala. Har du någon personlig koppling till staden? – Jag föddes i Uppsala och bodde där tills jag började skolan och trots att vi flyttade till Gävle har jag alltid haft starka band till staden, min släkt på min pappas sida och min barndomskompis bodde kvar och jag hälsade ofta på. Jag har bott i Knivsta, utanför Uppsala i sju år nu, men i mitten av februari flyttar vi tillbaka till centrala Uppsala. Vi kommer att ha promenadavstånd till platsen där Ester, Yarina och Olga bor i boken. Tyvärr är det huset rivet idag och ersatt av en ganska ful byggnad.
Hur gick du tillväga för att samla relevant research till boken? – Jag har haft väldigt mycket hjälp av det släktforskningsarkiv som min lillasyster Charlotta har skapat. Hon har gjort ett jättejobb och sparat ner hundratals gamla fotografier och brev, som hon har renskrivit. För mig har det underlättat enormt. Jag har bara kunnat gå in på sajten och till exempel titta på foton av farmors äldre systrar för att se hur de klädde sig på 1920-talet eller läsa brev från äldre släktingar skrivna vid samma årtionde. Jag har också promenerat i Esters spår och kunnat se hur lång tid det tar att ta sig till fots mellan olika platser.
Du har en lång karriär som journalist i ryggsäcken. På vilka sätt tror du att det har hjälpt dig i ditt författarskap? – Jag vet inte om det har utvecklat mitt författarskap, däremot har jag haft en väldigt nytta av att jag är journalist. Dels för att jag har lärt mig att man inte kan sitta och vänta på inspiration, det blir inga reportage eller böcker skrivna då. Sedan har jag också haft mycket nytta av att jag som journalist arbetat mycket med faktainsamling, något jag använder mig av när jag gör research inför en bok.
"Vem som helst kan bli författare, det kanske inte är ett yrke man kan försörja sig på, men det finns ingen åldersgräns."
Camilla Lagerqvist
Vi har sett att du ofta gör författarbesök på skolor. Vilka råd brukar du ge till unga, aspirerande författare? – Att de ska skriva om något som de själva är intresserade av, det blir både roligare och bättre då. Att de ska använda så många sinnen som de kan när de beskriver en plats och att de ska försöka skriva lite varje dag. Sedan brukar jag också säga att vem som helst kan bli författare, det kanske inte är ett yrke man kan försörja sig på, men det finns ingen åldersgräns. Man kan vara elva eller nittiofyra år och skriva en bok som blir utgiven.
Och slutligen, finns det någon bokgenre som du drömmer om att utforska? – Det skulle vara roligt att skriva en historisk julroman för vuxna eller varför inte en novellsamling.
Publicerad 13 januari 2025