Så mycket påverkas barns ordförråd av läsning

För att kunna läsa och förstå en nyhetsartikel behövs ett ordförråd på omkring 50 000 till 60 000 ord, menar Mats Myrberg, professor i specialpedagogik. Barns ordförråd kan däremot skilja sig avsevärt beroende på om de har blivit lästa för eller själva läst under sin uppväxt. Ett barn som själv läst eller blir läst för kan cirka 50 000 till 70 000 ord som 17-åring medan ett barn som inte läst eller blivit läst för kan 15 000 till 17 000 ord, skillnaden kan alltså vara upp till 55 000 ord.

Mats Myrberg baserar sina siffror på bland annat Handbook of Reading Research, en stor genomgång från 1991 av ordförråds forskning och forskning om barns språkutveckling i USA. Myrberg menar att siffrorna även kan appliceras på svenska barn och ungdomar. Enligt det svenska skolverket* krävs det att man kan cirka 30 000 ord för att ta till sig innehållet i en dagstidning eller en lärobok för högstadiet eller gymnasiet. De tillägger att en del forskare menar att det till och med krävs 40 000 till 50 000 ord för att förstå innehållet i en dagstidning på djupet.

Antal ord och ordgrupper man "borde" kunna, är dock beroende av vad man har för anspråk. Ska man "hanka" sig fram på ett främmande språk, tala sitt modersmål, läsa en åldersanpassad barnbok eller universitetslitteratur? Man behöver till exempel färre ord och ordgrupper för att tala ett språk flytande än att läsa och skriva språket. Däremot är ett rikt ordförråd också en nyckel till att klara sig i skolan, uttrycka tankar och känslor, ställa frågor, skapa och bibehålla relationer, lära sig andra språk och mycket annat som behövs genom livet.

Hur når man 50 000 ord eller mer?

Vad krävs det då för att en elev ska sluta grundskolan och faktiskt kunna minst 50 000 ord i stället för bara 15 000? Enligt Myrberg har skolan en viktig roll att leda barn och ungdomar in i läsning. Goda läsvanor som innebär att man inte bara utvecklar läslust utan också läsmod - att man vågar ge sig på texter som är i lite svåraste laget, läsning som utmanar ens förmåga.

Myrberg understryker också vikten av egen läsning i vardagen. Han nämner tre viktiga faktorer för att motivera de aktiva läsundvikarna, de som sätter stolthet i att inte läsa. Att hitta lämpliga texter med lagom svårighetsnivå, att det finns ett socialt utbyte i texterna och att ämnet ska intressera läsaren. Hittar man dessa tre saker i en text är chansen stor för att man får en aktiv läsare.

Högläsning för barn

När du läser högt för ditt barn kan du bidra till att öka barnets ordförråd betydligt. Genom att utsättas för nya ord och formuleringar i böcker kan barn snabbt utöka sin uppsättning av ord och lära sig att använda orden på både nya sätt och rätt sätt. Läs även Boktips kapitelböcker för högläsning

Att barn läser själva

Att läsa högt för barnet är inte den enda faktorn som påverkar ordförrådet. Det är också viktigt att uppmuntra barnet till att läsa själv. De kan man som vuxen göra genom att föreslå olika typer av böcker och läsning. Att börja läsa ska kännas roligt, engagerande och skapa nyfikenhet!

Det finns förstås även andra sätt att stödja barns språkutveckling och ordförråd; att ha konversationer, uppmuntra dem att ställa frågor och ge dem möjlighet att uttrycka åsikter, tankar och idéer hjälper också till.

Läs även Tips till nybörjarläsaren Läs även Hur hinner jag läsa mer tillsammans med mina barn?

Källor:

• Podcast Didaktorn: "Jättemånga ord är jättebra" med Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. (lyssna på podcasten här)

• Svenska skolverket: Ordförrådets betydelse för språk,-läs-, och skrivförståelse.

• Boktips: Handbook of Reading Research, P. David Pearson, Section Editor Barr, Michael L. Kamil, Peter B. Mosenthal, Rebecca Barr. Taylor & Francis 2016.