Det kan finnas flera olika orsaker till att ett barn har svårt att läsa och skriva och en av dessa orsaker kan vara dyslexi. Dyslexi är en funktionsnedsättning som kan bero på ärftligt betingade hinder som gör det svårt att lära sig att läsa, stava och förstå en skriven text.
Oftast har personen med dyslexi svårt att avkoda, det vill säga att förstå och automtiskt kunna koppla ihop bokstäver med språkljud. Ordet upplevs bestå av enskilda bokstäver, en "ser" inte hela ordet som en helhet. När barnet inte klarar att avkoda orden blir det väldigt ansträngande att läsa, det är lätt att haka upp sig och att läsa fel och utelämna delar av ord eller hela ord. Det är viktigt att veta att dyslexi kan ta sig olika uttryck hos olika individer, vissa barn har till exempel större problem att stava än att läsa.
Faktorer i barnets omgivning spelar också roll för barnets läs- och skrivförmåga, som tillgång till böcker och attityder till läsning. Avgörande för att barnet ska bli en läsande och skrivande individ är tidiga insatser och stöd i skolan. Detta för att undvika att den låga läshastigheten tråkar ut barnet och därmed får barnet att avstå från att läsa och skriva.
Dyslexi är inte kopplat till begåvning eller intelligens. Historien är full av viktiga personer med dyslexi som har varit viktiga för vårt kulturella och vetenskapliga arv. Kända dyslektiker är till exempel Selma Lagerlöf, Pablo Picasso, Helena Bross, Nassim al Fakir och HKH Prins Carl Philip.
Det är uppskattningsvis 5-8 procent av befolkningen som får diagnosen dyslexi. Andra orsaker till läs- och skrivsvårigheter kan vara diagnoser som påverkar koncentratiosnförmågan, syns- och hörselnedsättning, att barnet är flerspråkig och inte användar det lokala språket i sitt hemmiljö.
Dyslexi är vanligare bland pojkar än bland flickor.
Det är inte helt klart vad som orsakar dyslexi. En vanlig definition beskriver en neurologiskt förankrad funktionsnedsättning i språkets fonologiska komponent. Det gör det svårt för dyslektikern att tolka och lagra språkljud för att snabbt kunna plocka fram dem ur minnet.
Det är vanligt att dyslexi förekommer med andra funktionsnedsättningar som ADHD och dyskalkyli. Dyskalki innebär att man har svårt att räkna och förstå siffror och hur de förhåller sig till varandra.
Barn som tycker det är svårt att läsa och skriva vill troligen läsa och skriva mindre eller inget alls. Läsning påverkar barnens ordförråd och är en viktig del av barnets förmåga att ta till sig kunskap och information. Att inte kunne läsa eller skriva lika bra som kompisarna kan också påverka barnets självförtroende. Läs mer om hur läsning påverkar ordförrådet >>
Fantasi, logiskt tänkande och ett gott minne är förmågor och styrkor som barn med dyslexi ofta utvecklar i en större grad än sina jämnåriga. Barn med dyslexi hittar gärna sina egna tekniker för att lösa de problem som uppstår kring läsningen och skrivandet.
Det finns metoder för att upptäcka dyslexi före skolstart men vanligast är att utredning inte görs förrän i årskurs 3-4. Barnens läskunskap varierar stort i denna ålder, några lär sig läsa tidigt andra i senare ålder. Detta är helt normalt.
Har svårt att stava rätt.
Har svårt att skilja på olika bokstavsljud, till exempel g och k.
Har svårt att rabbla upp saker i en viss följd, tex alfabetet och veckodagarna.
Har svårt att hitta rätt ord även om barnet vet ordet.
Undviker långa och svåra ord.
Är kreativ vid ordval, undviker och ersätter ord som är svåra att stava till.
Utelämnar delar eller hela ord vid läsning.
Vänder på bokstäverna i ord.
Skriver otydligt, utelämnar eller byter plats på bokstäver i ord.
Läser långsamt och fastnar på ord eller läser snabbt och fel.
Svårt med inlärningen, barnet lägger så mycket koncentration på att läsa och stava att hen inte förstår sammanhanget.
Har en ovilja att göra läxor och när barnet väl gör dem så blir hen utmattad eftersom det kräver så mycket koncentration.
Du bör söka hjälp och begära en utredning för dyslexi om barnet utan framgång har försökt att lära sig att läsa och skriva under de första åren i skolan trots specialpedagogiska insatser. När du har bestämt dig för att söka hjälp vänder du dig i första hand till elevhälsan på barnets skola. Specialpedagogen i skolan kan göra en utredning eller du kan få remiss från husläkaren till en logoped.
En dyslexiutredning utförs alltid av en legitimerad logoped eller någon annan som har rätt att utreda. Det finns inga enkla test för att veta om ditt barn har dyslexi. Utredningen består av flera tilfällen med tester och samtal, med barnet och föräldrer samt utlåtelse från barnets lärare eller specialpedagog.
Dyslexiförbundet : Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Hjärnfonden: Vad är dyslexi