Ur mörkret

I skenet av en svag låga berättar en kvinna om sitt liv. Hon har levt i skuggorna, instängd i en värld där hennes röst inte räknas. Hon har aldrig haft friheten att välja, aldrig kunnat bryta sig loss från de bojor hon försatts i redan från födseln. För en anonym man, en lyssnare i mörkret, beskriver hon sin verklighet – ett liv format av krav, begränsningar och den ordning som styr den som föds till kvinna. I »Ur mörkret« [1888] skildrar Victoria Benedictsson en kvinnas kamp mot bojorna i ett patriarkalt samhälle. Novellen ger röst åt den frustration och längtan efter frihet som genomsyrar hennes författarskap och har blivit en central text i den svenska litteraturens tidiga feministiska strömningar. VICTORIA BENEDICTSSON [1850-1888] var en svensk författare och dramatiker, som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots en kort litterär bana på bara fyra år räknas hon till det sena 1800-talets viktigaste realistiska författare. De mest kända av hennes romaner är Pengar [1885] och Fru Marianne [1887], som båda handlar om äktenskapets villkor och kvinnors ställning i samhället.