Resan till Kybele

Romanen Resan till Kybele skildrar en möjlig mänsklig framtid på Jorden, i vårt solsystem och så småningom även på planeter i andra stjärnsystem. Tidigt i berättelsen sker en katastrof på Jorden och mänskligheten är mycket nära att dö ut. Tack vare några lyckosamma - till synes helt slumpartade omständigheter - överlever invånarna på Månens baser katastrofen och kan därifrån kolonisera Mars och även andra månar i solsystemet - med det uttalade syftet att på så sätt säkra mänsklighetens överlevnad. På ett för människorna fördolt sätt påverkar en AI händelseutvecklingen dramatiskt.
Efter att man lyckats åstadkomma flera tekniska genombrott, kan mänskligheten så äntligen göra resor till planeter i andra stjärnsystem och skapa kolonier även där. De relativistiska tidsfenomen som uppträder när man accelererar till höga hastigheter gör att människorna ombord på de interstellära rymdskeppen inte bara färdas långt i rummet, utan även långt fram i tiden.
Romanen undersöker vad detta gör med oss som människor - när tiden flyter och människor rör sig olika snabbt mot framtiden. De enorma avstånden i rymden blir också till enorma avstånd i tiden. Vad betyder det för vår uppfattning om vad det är att vara människa när hela mänskligheten inte har ett gemensamt nu?