Pappa och kriminell

Går det att kombinera bankrån, bilbomber och blöjor? Kan man vara en bra pappa även om man är gangster? Här berättar pappor, som lämnat eller vill lämna kriminaliteten, om relationerna till sina barn. De älskar sina söner och döttrar lika mycket som alla andra, de hämtar och lämnar, lagar mat, byter blöjor och nattar.

Vi möter en torped som håller sin dotter i handen på väg till skolan och en yrkeskriminell som rymt från fängelset för att ta med familjen på semester. Hur förklarar man för sitt barn att man är rånare? Hur känns det att sitta fängslad när ens barn föds, eller att undra om någon placerat en bomb under bilen när man skjutsa till sin unge till skolan?