Sympati för djävulen

Under sin uppväxt i församlingen Livets ord mötte Johan Heltne en tystnadskultur som drevs fram av idealet om den goda människan, fri från moraliska brister och misslyckanden. Samma tänkande präglar nu det svenska samhället i stort. Inte minst visar det sig på den litterära scenen. Kärnan där är, menar Heltne, en litteratursyn som uppvärderar moralisk tydlighet och som misstänkliggör moralisk oklarhet.

Sympati för Djävulen är en essä om en extrem religiös uppväxt, stumheten som följde och den möjliga – eller omöjliga – frigörelsen genom litteraturen och konsten.