Sjön utan namn

Sjön utan namn är en fristående fortsättning på publiksuccén Huset vid Flon från 1997. Under en helg tvingas den nu vuxna Eva inse att talet om klassresan är en illusion. Man bär alltid sitt ursprung med sig. En storslagen roman med mörka stråk.

I Sjön utan namn är det storasyster Eva från romanen Huset vid Flon som berättar. Eva bestämmer sig för att besöka den sedan länge döde faderns barndomstorp på en fattig landsbygd, där hon och hennes lillebror en gång tillbringade en märklig sommar som barn. På torpet lever hennes kusiner kvar. Under den allhelgonahelg hon tillbringar tillsammans med dem konfronteras hon med sitt förflutna och tvingas inse vem hon egentligen är. Eva lever ett på ytan "normalt" liv, nu rasar hennes självbild fullständigt samman. Kusinerna är idag det som hennes familj var då: trasproletariat. De är "de ovanliga" som finns för att vi vanliga ska förstå att det är just det vi är, vanliga.

Sjön utan namn är en skoningslös roman. Den är en skildring av det Sverige som funnits och alltid kommer att finnas, men hela tiden vid sidan av vår uppmärksamhet. Kjell Johansson visar i romanen att den så kallade "klassresan" kanske är den största av folkhemmets alla illusioner: oavsett hur långt man reser bär man alltid sitt ursprung med sig.