Propolis

Birgitta Lillpers (född 1958) är en egensinnig samtida poet som är uppvuxen i Orsa, Dalarna. Hon debuterade med diktsamlingen Stämnoja (1982) och har därefter skrivit tolv diktsamlingar och sex romaner. I den uppmärksammade Propolis (1995) utgår hon från en passage i en bok om biodling. Propolis är en klibbig, hartsliknande massa som används av bina för att balsamera inkräktare som är för stora för att bäras ut ur kupan.

"Det finns hos Lillpers inget lugn att vila länge i. Vad som finns är stund efter stund, med ständiga växlingar mellan möte och reträtt in i ensamheten. Som läsare bjuds vi att följa med in i vad som känns som ett liv, eller kanske bara liv, förhöjt med hjälp av språkets extrema varseblivningsförmåga [. . .] Var ska det komplicerade och ibland nästan obegripliga få vecklas ut om inte i dikten? Lillpers skriver fundamentalt olikt maktens språk som alltid är tvärsäkert och väloljat. Hon manar läsaren att lyssna, varsebli och tänka om. Eller bara stanna i klangerna när ord knoppas av och blir andra ord." Ur författaren och litteraturvetaren Amelie Björcks förord.

N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året planeras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.