När Berlinmuren föll 1989 tycktes framtiden både självklar och hoppfull. Den skulle bli demokratisk och liberal och omfatta östs integration i väst – västmakterna hade ju vunnit den ideologiska kampen, kapitalismen visat sin överlägsenhet över den socialistiska planekonomin och historien så att säga nått sitt slut. Några decennier senare, efter elfte september, Irakkriget, inbördeskriget i Syrien, annekteringen av Krim och en rad andra omskakande händelser, ter sig historien obehagligt närvarande igen och framtiden allt annat än självklar.

Ivan Krastev och Stephen Holmes visar i denna bok hur liberalismen har blivit ett offer för sin egen seger i kalla kriget. De menar att vi sedan dess har befunnit oss i en "imitationens epok" och att den öst- och centraleuropeiska ressentimentspolitiken i mångt och mycket går att förstå som en förvrängd spegelbild av en självtillräcklig liberalism. Vad högerpopulister från Viktor Orbán till Donald Trump har gemensamt är dessutom upplevelsen att ständigt vara ett offer för andras manipulationer, vilket får ursäkta alla egna aggressioner.

"Ljuset som försvann" belyser dagens stor- och maktpolitiska dynamik ur många överraskande synvinklar och diskuterar bland annat den fräcka, obesvärade och lojalitetstestande politiska lögnen och Kinas maktpolitiska pragmatism, två fenomen som håller på att förändra politikens spelregler. Har liberalismen – med eller utan förvrängda spegelbilder – längre någon framtid?

IVAN KRASTEV är medarbetare vid Institutionen för humaniora (IMW) i Wien och en av grundarna till den proeuropeiska tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR). Han har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" som utkom 2018.

STEPHEN HOLMES är Walter E. Meyer Professor of Law vid NYU School of Law. Hans forskning inbegriper liberalismens historia den liberala demokratins kris efter kommunismens fall.

Ljuset som försvann. En vidräkning med imitationens epok - sidottu, Ruotsi, 2019