I boken ger Kjell Ekholm en bred bakgrund till det musikaliska och sociala livet som blev en stor del av ungdomarnas fritid långt utanför småstadens gränser. Men det var heller ingen slump att det råkade bli i Ekenäs som det hände. Bland de personer som intervjuats för boken kan nämnas ägaren Nalle Lindqvist, de första discjockeyerna Peter ”Skruven” Lindqvist, Jonte Gahnström och Hasse Nyman.

Alla har vi haft en period i livet då man önskar att man kunde ta något i repris. Man träffar gamla kompisar och då kommer de där minnena plötsligt tillbaka. Eller då man sitter på sommarstugan och tittar ut på solnedgången och börjar nynna på en låt man inte hört på år och dag och så kommer man på att det var just den låten som spelades då man träffade sin livspartner.

För många 40-plussare i Svenskfinland var kvällarna på Gnägget i Ekenäs just den perioden som man längtar tillbaka till. Trots att det var hett, svettigt, trångt och det gamla tullmagasinet var fyllt av cigarrettrök, så fanns där något som gjorde att man trivdes.

Diskotek Gnägget var en föregångare i synnerhet då det gällde musiken. För många internationella hitlåtar blev det bli Finlandspremiär just på Gnägget. Men det var inte utan protester och insändare som diskoteket kunde öppna. Och man försökte till och med muta ägaren och initiativtagaren Nalle Lindqvist att lägga projektet på hyllan. För ungdomarna var det en stor upplevelse då dörrarna slogs upp den 4 maj 1970.

Eller som en av de första kunderna beskrev det hela: ”Jag glömmer aldrig när musiken drog igång. Det bokstavligen var ett dån, det var ju något helt annat än musikanläggningen man hade hemma. Sedan bara flöt det vidare och sedan blev det hett, så sabla hett där uppe i andra våningen”.

Gnägget stängde för gott hösten 1991 och 1995 öppnade Ekenäs Naturum dörrarna igen i samma utrymmen.

Gnägget på Stallören - sidottu, Ruotsi, 2015