Banken som blev folkrörelse

Jordbrukskassorna och Föreningsbanken 1915–1997

Jorbrukskasserörelsens framväxt och utveckling till Föreningsbanken är berättelsen om Sveriges förvandling från bondeland med naturahushållning till ett modernt industriland med penning- och marknadsekonomi. Det är också berättelsen om en bank som blev en folkrörelse med över 850 000 medlemmar och ägare. Att en stor bank också kunde vara en folkrörelse utan vinstintressen har inte varit allom bekant. Vilket exempelvis en snopen finansminister Kjell-Olof Feldt kunde konstatera när han försökte få banken att avstå från ”övervinster” under det ekonomiskt överhettade 1980-talet. Folkrörelsereformen mötte emellertid sitt öde när bankrörelsen slog till i början av 1990-talet. Banken tvingades – mer eller mindre under galgen – att överge den kooperativa ägarformen och bilda aktiebolag. En över sjuttio år gammal folkrörelse gick därmed i graven – möjligen helt i onödan. Nils G. Åsling menar nämligen att den kooperativa ägarformen mycket väl kunnat överleva om bara rörelsen i tid hade samlat sig till en mer rationell organisationsform.

Nils G. Åsling som fyller 75 år den 15 december har varit djupt engagerad i Föreningsbanken ända sedan 1950-talet fram till bankkrisens dagar. I egenskap av styrelseordförande var det också han som 1992 klubbade beslutet att bilda aktiebolag. Författaren har tidigare givit ut Skäl att minnas (1996), Gunnar Hedlund – politikern och industrimannen (1999) och Maktskifte – regeringarna Fälldin och den politiska miljön i 1970-talets Sverige (red. 2001), samtliga på Ekerlid Förlag.