Slutet på svartsjukan och andra noveller

Det är en begränsad värld Marcel Proust gestaltar i sina noveller: den välbeställda medel- och överklassen i Paris under den tiden som brukar kallas »la belle époque«. Men känslorna som skildras är allmän giltiga: människorna i novellerna drabbas av övergivenhet, sorg och en kärlekslängtan som kastas mellan hopp och förtvivlan - och av svartsjuka. Det är dokumenterat att Proust själv led av svår svartsjuka. Tydligare än någon annanstans kommer det till uttryck i novellen »Slutet på svartsjukan«, som fått ge titel åt denna utgåva, vilken förutom samtliga noveller från Prousts debutverk Les plaisirs et les jours [»Nöjena och dagarna«, 1896] även innehåller novellerna »Den likgiltige« [1896] och »En modermördares sonliga känslor« [1919]. I översättning av Karin Bong och Madeleine Gustafsson, och med ett nyskrivet förord av Lena Kåreland, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet. MARCEL PROUST [1871-1922], född i Auteuil, Paris, var en fransk författare, vars berömmelse vilar på det monumentala romanverket På spaning efter den tid som flytt [À la recerche du temps perdu, 1913-1927]. Prousts legendariska författarskap inleddes dock 17 år före romansviten, med novellsamlingen Les plaisirs et les jours [»Nöjena och dagarna«, 1896], som såväl stilmässigt som tematiskt bär likheter med På spaning....