Dödsjägaren i Mauthausen

Det är få som inte känner till de nazityska koncentrationslägrens grymhet och hänsynslöshet. Under andra världskriget användes lägren som fängelser och dödsfabriker, men redan innan kriget hade börjat så använde den nya tyska regimen sina läger för att fängsla personer ur sin egen befolkning. De som sändes till läger var ofta brottslingar eller politiska motståndare, som inte var önskvärda i nazisternas nya stat.

Här berättas om en ung tysk man vid namn Isidor Buxloher som efter år av oansvarigt leverne sänds till Dachau. Buxloher, som var en man som var van vid att vända kappan efter vinden, började snart arbeta som kalfaktor åt en SS-oberscharfürher, och när denna flyttades till Mauthausen så fick Buxloher följa med. Buxloher steg snabbt i graderna innanför koncentrationslägrets elektriska murar, och snart var han arbetsledare för en grupp andra fångar i lägret. Han gjorde sig känd som en grym medfånge, som torterade otaliga andra fångar till döds på de mest grymma sätt när de misshagade honom.
Här berättas Buxlohers berg-och-dalbana till livsresa, och om hur han överlevde sin tid o koncentrationslägret.

Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll. Eventuellt stötande material är inte uttryck för förlagets hållning.

I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.