Någon viskar mitt namn

Vissa hus glömmer aldrig. När Helena flyttar in i sin mors gamla stenhus, ärver hon mer än bara väggar och tak – hon ärver dess minnen. En viskning i natten blir början på en mardröm där gränsen mellan verklighet och vanvett suddas ut. Medan hennes familj och läkare ser en kvinna på gränsen till ett sammanbrott, ser Helena bevisen som ingen annan ser: en skugga i ett gammalt fotografi som inte fanns där förut, och en kuslig fördröjning i sin egen spegelbild. Rösten, som låter exakt som hennes egen, leder henne djupare in i husets och hennes egen familjs mörka förflutna, mot upptäckten av en syster som alla förnekar någonsin har existerat. Jag blev kvar. Du gick. Orden från en dröm blir nyckeln till en utraderad tragedi. Helena måste nu pussla ihop ledtrådarna från en röst som kan vara ett spöke, ett minne eller en varning. En varning för mannen i mörkret som hon svär på att hon har sett förut... Vad hände egentligen med hennes försvunna syster? Och vilken hemlighet är så fruktansvärd att ett hus hellre viskar den i trettio år än låter den förbli begravd?