Mott

Du sitter på ett nattöppet kafé

med en röd väska i ditt

knä. Ansiktet, de små rynkorna

och vecken, du letar efter

en brosch, ett etui, ett ljusblått

aerogram: någon annans

stavelser på några flortunna

ark. Så mycket du har varit igenom,

så mycket du ännu ska bli:

virvlande mott i det europeiska

huset, boss skingrat för

vinden, några slags depåer i

protektoratet som ännu

en tid står tomma