Den meliska Afrodite

Året är 1820. En bonde står i solskenet på ön Melos och rensar ogräs på sina ägor. Med hackan når han snart en mastixbuske, som han upprycker med rötterna. Plötsligt rinner jorden ned i ett hål, som visar sig leda till ett antikt valv.

Jorgos, så hette bonden, har precis upptäckt ett av konsthistoriens största mästerverk: "Venus de Milo", eller "Den meliska Afrodite". Vad som sedan följer är ett politiskt spel som engagerar en hel värld, och som handlar om vem som skall äga verket (det hamnade till slut på Louvren i Paris) och vem som skall anses vara dess konstnär. Men ytterligare en fråga återstod. Vem föreställer det och vilken handling har hon utfört då armarna ännu var i behåll?

Under åren 1874-1876 utgav Viktor Rydberg en rad lysande uppsatser. Han var fylld av inspiration efter en längre utlandsresa till Rom, under vilken han även hade besökt Paris. Den första av dessa var "Den meliska Afrodite". Essän skapade stor beundran och fick lovord både av allmänhet och i forskarkretsar.