Album XI

Under arbetet med Album XI har det formats en bild av att Käldinge och Hangslax byar är den del av dagens Nagu som tidigast fick fast bosättning då landet höjde sig ut havet efter den senaste istiden. Man har hittat ett stort antal fornlämningar från brons- och järnåldern på byarnas marker och på de närbelägna öarna Öjen och Sandö. I en skrift om Nagu från år 1735 beskrivs en urgammal segelled genom Sommarösund som användes av tidiga innevånare i dagens Halikko. Redan under medeltiden hade den idag stora åkern Björfallsäng röjts för höskörd och som betesmark för det stuteri som bedrevs i Käldinge på 1500-talet.

Käldinge säteri var redan på medeltiden ett ryttarhemman. Den äldsta kända innehavaren var ”Per på Käldinge”. Hans efterkommande adlades under namnet Starck. Käldinge gård var ett adligt säteri ända till slutet på 1800-talet. Ätten Finckenberg innehade säteriet under nästan 200 år och var nästa lika länge innehavare av Hangslax bys marker. Medlemmar av den Finckenbergska släkten spelade en viktig roll i utvecklingen av Nagu socken.

Genom sitt tjänliga läge med lättillgänglig odlingsmark växte Hangslax by tidigt till att vara en av de större byarna i Nagu. Redan på 1500-talet omfattade byn sex skattehemman och ett frälsehemman. Under de svåra åren på 1600-talet tog kronan över jorden och efter att Västerby rusthåll tillkommit i början på 1700-talet blev all jord i byn småningom skatteköpt av den Finckenbergska släkten. När dess innehav gradvis upplöstes uppstod i Hangslax by kring sekelskiftet 1900 en märklig serie av spekulativa köp av de olika hemmanen. Tack vare sitt centrala läge på ön Lillandet inrättades där den första telefonväxeln och där byggdes också öns gemensamma mejeri. Den ståtliga mejeribyggnaden har efter att mjölkhanteringen upphörde använts för varierande ändamål.

Den mytomspunna ön Bornholm ligger inom byns gränser. Man tror att ön tidigt var befäst och att byns innevånare där sökte skydd där i ofärdstider.