100 Läckra Gumbo

Gumbo r essensen av kreolsk och cajunmatlagning, den obligatoriska r tten p varje restaurangmeny och hj rtat av husmanskost.
Den visar upp de b sta inhemska skaldjuren samt lokala korvar, f gel, vilt och kryddor. Det har sitt ursprung i Louisiana p 1700-talet och har f tt sitt namn fr n antingen bantuordet f r okra (gombo) eller Choctaw-ordet f r fil (kombo). B de okra och fil , som r malda sassafrasblad som anv nds av indianer, fungerar som f rtjockningsmedel f r gumbo, tillsammans med roux, en bas av mj l brynt i olja. Det vanligaste f rtjockningsmedlet r roux, som liknar s s. I vilken utstr ckning den r brynt best mmer f rgen p gumbo. Lokala kockar tar det ofta till en m rkbrun f rg som ger den f rdiga produkten en djup och robust smak. Traditionellt l k, selleri, och paprika (k nd som treenigheten av lokal matlagning) plus vitl k fr ss i rouxen, och lager tills tts f r att g ra en Gumbo.
Ingredienser som str cker sig fr n skaldjur till fj derf till vilt skapar typ och smak av gumbo. Kryddor som cayennepeppar, timjan och lagerblad ndrar smaken p r tten f r att behaga kocken, och gumbo serveras i sk lar ver ris. De mest utm rkande stilarna av gumbo r Creole (New Orleans) och Cajun (sydv stra Louisiana). Creole anv nder tomater, och Cajun inte. D rf r r den ena brun och den andra r r dbrun. Kreolsk gumbo tenderar att ha en tunnare bas, medan en Cajungumbo r hj rtigare, m rkare och ibland tjockare och r mer ben gen att anv nda vilt som vild nder.
I s dra Louisiana serveras gumbos p alla bord, rika som fattiga, och p de flesta restauranger, exklusiva eller p annat s tt