Mönstersamhället

1924 hittades guld i skogarna utanför det som idag är Boliden i Västerbottens inland. En gruvindustri byggdes upp och ett samhälle. Gruvbolaget ville locka arbetare, tjänstemän och gruvexperter till ett perfekt samhälle som var rent, snyggt och modernt ett mönstersamhälle.

Boliden växte fram under samma tid som folkhemmet. I den här bruksmiljön var det bolaget inte det allmänna som tog ansvar för tryggheten, men målet var i grunden detsamma. De följdes åt, Bolidens utveckling och det svenska samhällets. Klassamhällets emblem, de auktoritära styrelsesätten, men även samförstånden mellan arbetare och direktörer, mycket var typiskt svenskt. Bolidens själva tillblivelse var unik och guldet gav under flera decennier allt en särskild lyster.

Men vad hände när guldet tog slut? Hur ser Boliden ut idag? Samhället liknar delvis utvecklingen som andra mindre svenska samhällen har genomgått. Särskilt de bruksorter som ligger långt ifrån storstäderna. Men det finns också en del spektakulära skillnader.

Anneli Rogeman växte upp i Boliden, hennes pappa blev chef i gruvbolaget. I Mönstersamhället återvänder hon till sin hemort och skildrar hur samhället skapades, hur det delades upp i klasser och hur det formade människorna som levde och växte upp där. Och om vad som hände när guldet tog slut och nya mönster växte fram i Boliden, mönstersamhället i norra Västerbotten.