Arvet

”Mr Clandon”, sade hon och tittade för första gången direkt på honom, och för första gången slogs han av uttrycket i hennes ögon, på en gång medlidsamt och forskande. ”Skulle det någon gång vara så att jag kunde göra något för att hjälpa er, skulle jag så gärna … för er hustrus skull …” Och med det gick hon. Hennes ord, och blicken som led – sagade dem, var oväntade. Det var nästan som om hon trodde, eller hoppades, att han skulle behöva henne. 

När den framstående politikern Gilbert Clandon tvingas ta hand om ägodelarna efter sin fru, som omkommit i en bilolycka, ställs han inför ett arv med oanade följder. Likt flera av Virginia Woolfs noveller är Arvet en studie i människans egoism och självupptagen – het och berör frågor som svartsjuka, könsroller, identitet och jämlikhet. Woolfs starka övertygelse att fiktion inte ska paketera verkligheten som en absolut sanning gjorde henne till en mästare på att gestalta tillvaron såsom den skulle kunna upplevas av de olika sidorna i persongalleriet. Och precis som i flera av Woolfs noveller bjuder slutet på en tvist.

”En stor roman på 17 sidor av en mästare” Dagens Nyheter