Särdrag, stavning och självbild

Boken söker bakgrunden till varför man beslutade sig för att svenskan i Finland skulle följa sverigesvenska normer. Fokus ligger på de ideologier som påverkade diskussionen om valet av språknorm. Samtidigt belyses också språkplaneringens koppling till den svensknationella mobiliseringen och konstruktionen av en finlandssvensk identitet. De enskilda aktörerna och de nätverk de ingick i spelar en viktig roll i sammanhanget. Två olika diskussioner analyseras: dels särdragen i den finländska svenskan, dvs. finlandismerna, dels stavningen. Dessutom förankras diskussionen i två olika domäner, teatern och folkskolan. Boken bidrar med ny kunskap om en period som var betydelsefull både när det gäller språkvårdens utveckling och den nationella mobiliseringen.