Jag tänker mig en rödhake : dikter i sorg

När författares äldste son gick bort började hon skriva för att försöka förstå och härda ut i sorgens alla känslor. Det blev ett sätt för henne att skapa mening och struktur i den förvirrade och overkliga tillvaron utan Robin.

Det finns ingen tröst men skrivande gav och ger fortfarande lindring i sorgen. Tomheten fick innehåll genom att uttrycka det svåra. Skapande sker där fantasi och verklighet möts, ett fredat utrymme som skrivandet erbjöd. Orden gav sorgen, saknaden och längtan en form.

Förhoppningen är att dikterna kan ge någon medmänniska sällskap i sorgen och kanske inspirera någon att skriva om sin sorg.