Drömmar och stenar

Under andra världskriget förstördes Warszawa fullständigt. I Drömmar och stenar berättar den polska författarinnan Magdalena Tulli om dess återuppbyggnad. Det här är ingen historisk berättelse i traditionell bemärkelse, utan en suggestiv skildring av en stads framväxt ur ett mycket annorlunda perspektiv: Tulli berättar om stenarnas levnadsöden som delar av byggnader och minnesmärken, och hon levandegör de drömmar som närts av de människor och föremål som är sammanvävda med stadens historia. Hon uppenbarar det inre livet hos byggnader, speglar och tidningsfotografier; hon utforskar hur staden utformas, hur den växer fram och hur den fungerar. Är den en levande organism, eller är den en synnerligen invecklad mekanism? Bit för bit demonterar Tulli staden för att visa på ett högst annorluna metafysiskt landskap, som bokstavligen är beläget under och runt omkring den. När Drömmar och stenar kom ut för första gången år 1995, hälsades den omedelbart som ett av de mest lysande bidragen till central- och östeuropeisk litteratur sedan kommunismens fall, och boken erhöll i Polen Koscielski-stiftelsens prestigefyllda pris. Den oförglömliga lyriska stilen i denna roman bryter ny litterär mark. Bland annat har Magdalena Tullis verk jämförts med Bruno Schulz berättelser.