Av månsken växer ingenting

En kvinna möter en man på en järnvägsstation i 1940-talets Oslo och följer med honom hem. Under en enda natt, medan regnet smattrar mot fönsterrutan, berättar hon sin historia. En historia om kärlek, och om kärlekens konsekvenser.

En oförglömlig roman, stark, bitvis chockerande och omöjlig att lägga ifrån sig.

"Allra först vill jag bara säga detta: Läs den här romanen. Läs den speciellt om du är kvinna, läs den speciellt om du är man, läs den oavsett vad du är, men speciellt om du älskar eller har älskat. Jag måste säga det här så tydligt och enkelt jag kan: Den här texten glöder, du kan bränna dig på den." Ur Geir Gulliksens förord

"Vass och klarsynt, men också vibrerande av känslor, med ett språk som rör sig från det krassa och sakliga till det poetiska och febriga. [...] Torborg Nerdreaas är en av Norges stora författare, det är en gåva att hon nu återintroduceras i Sverige och översättaren Cilla Naumann har fångat hennes på samma gång skimrande och råa ton med en stor självklarhet. Som en av alla de skrivande kvinnor som får förnyad uppmärksamhet i vår tid är Torborg Nedreaas en särskilt värdefull återupptäckt för oss i dag. Hennes sätt att inte väja, inte backa, vägra sluta se det som pågår, den är ovärderlig." Jenny Aschenbrenner, Svenska Dagbladet

"En oförglömlig norsk klassiker från 1947 som bitvis är så intensiv, så sotsvart, så full av konkret, kroppslig smärta att det nästan är tur att Endres läsning är av det mer blodfattiga slaget." Jenny Lindh, Dagens Nyheter

"Hade det hjälpt, om jag hade läst den här boken redan som ung? I tidiga 20-årsåldern, med de första erfarenheterna av förvildande svartsjuka, med övergivenheten som en kall feber? När undergången kändes skamligt unik? Kanske, kanske inte. Nu kan jag i alla fall läsa Torborg Nedreaas ”Av månsken växer ingenting” och tröstas av hur de vansinnigaste av kärlekstillstånd drabbar på så likartade sätt. Även om passion och förgörande längtan har sin självklara plats i litteraturen gör tilltalet i just denna roman allt klart och tydligt. [...] Det är en fantastisk roman." Malin Ullgren, Dagens Nyheter

"Romanen är faktiskt så oförglömlig som Almodóvar och andra entusiaster säger. Den har det där lilla oförklarliga som gör att den fastnar." Maja Lundgren, Göteborgs-Posten