Den namnlösa

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.

Den namnlösa (1922) inleds med att huvudpersonen Rakel, på tåget hem till sin bror Elias i Småland, träffar en namnlös och dödssjuk ung kvinna, som får följa med henne till broderns prästgård. Rakel har ombetts komma till gården för att hjälpa Elias hustru Helena med de sociala plikterna som prästfru. I Kierkegaards anda berör Wägner kampen mellan lust och plikt. Andra teman som förekommer är psykisk sjukdom och Gud. Läsaren får inblick i den dysfunktionella familjen, där Rakel och den namnlösa inträder. Kvinnorna får olika roller och upplevelser av detta...