I vårt samhälle finns barn som saknar gemenskap och trygghet, som saknar en värdegrund som de kan stå på i sitt framtida liv och som gör dem fria från droger, alkohol och ohälsa, och det finns barn som rör på sig för lite. Lars Antin och Tommy Karlsson ville göra något för dessa barn, och tillsammans skapade de KIOSK, som betyder KFUM Idrott Och Social Kunskap. De formade ett undervisningsinnehåll och ett pedagogiskt förhållningssätt som vänder sig till mellanstadieelever i Malmös innerstadsskolor. KIOSK, som befinner sig i gränslandet mellan att vara en idrottsförening och ett obligatoriskt skolämne, innebär att skolklasser har minst en lektionstimme varje vecka under ett läsår. Under varje lektion behandlas grundläggande kunskaper om kost och hälsa, sömn, träning, beteende och konsekvenser. Teori och praktik varvas, men med betoning på praktik och undervisning i idrottshallen; var fjärde gång sker undervisningen i klassrummet.
I boken analyseras KIOSK som ett exempel på verksamheter som definieras som socialt entreprenörskap, som korsar gränser mellan samhällets olika sektorer och där de sociala målen är jämförbara med statens mål för idrotten om demokrati, jämlikhet och integration, etc.
Boken är skriven av idrottsforskarna Tomas Peterson (Malmö högskola) och Katarina Schenker (Linnéuniversitetet). Peterson har bland annat utrett statens stöd till idrotten och Schenker har i olika sammanhang analyserat idrottsliga fostransmiljöer. Deras olika bakgrunder har möjliggjort förståelsen av KIOSK som socialt entreprenörskap.
I boken analyseras KIOSK som ett exempel på verksamheter som definieras som socialt entreprenörskap, som korsar gränser mellan samhällets olika sektorer och där de sociala målen är jämförbara med statens mål för idrotten om demokrati, jämlikhet och integration, etc.
Boken är skriven av idrottsforskarna Tomas Peterson (Malmö högskola) och Katarina Schenker (Linnéuniversitetet). Peterson har bland annat utrett statens stöd till idrotten och Schenker har i olika sammanhang analyserat idrottsliga fostransmiljöer. Deras olika bakgrunder har möjliggjort förståelsen av KIOSK som socialt entreprenörskap.
