Många kulturgeografer hävdar att det som skiljer kulturgeografi från andra samhällsvetenskapliga ämnen är dess rumsliga perspektiv. Med detta menas att fenomens lokalisering, förankring, utbredning och fördelning på jordytan blir särskilt viktiga att behandla vid samhällsanalys. Men det finns flera andra viktiga begrepp och perspektiv som ingår i kulturgeografins ämnesteori.

Detta är den första bok på svenska som ger en grundläggande introduktion till kulturgeografi som vetenskap, med särskild betoning på dess ämnesteori. Här beskrivs kulturgeografins idéhistoriska utveckling från ett sammanhållet geografiämne, där både natur och kultur studerades, till en samhällsvetenskaplig disciplin inriktad mot studier av människor och samhällen i ett rumsligt perspektiv. I boken presenteras ett antal ämnesteoretiska traditioner och innebörden av centrala begrepp som rum, plats, region och landskap exemplifieras på olika sätt. Särskilt uppmärksammas teorier om rum och det rumsligas betydelse i relation till samhälle, kultur, genus, natur och miljö. Författarna går även igenom grundläggande begrepp och frågeställningar inom vetenskapsteori och samhällsteori.

Boken vänder sig till högskolestuderande i kulturgeografi samt till andra med intresse för kulturgeografisk ämnesteori och det rumsligas betydelse för samhälle och människor.

I lärarhandledning på liber.se visas hur boken kan användas under första terminens studier i kulturgeografi. Antingen kan stundenten läsa den direkt i en första delkurs och då med stöd av föreläsningar och seminarium. Eller så kan boken användas under hela terminen och då som komplement till delkurser och annan kurslittertur. I lärarhandledningen formuleras syftet med varje kapitel , vidare ges exempel på diskussionsfrågor som både kan fungera vid föreläsningar och seminarier.

Kulturgeografi - heftet, Svensk, 2003