Ny litteraturvetenskap och litteraturhistoria

Mattias Fyhr har skrivit en bok om vännen och författaren Mare Kandre (1962-2005). De båda möttes i gemensamma intressen för gotik och skräck inom litteratur och film, och boken började skrivas i sorg över Kandres död men också kritiskt över hur hon ibland ­beskrivits.

De ryska symbolisterna drömde för hundra år sedan om en ny era, parallellt med socialisterna, en grundläggande omgestaltning av de ryska livsformerna. Dessa poeter, filosofer och mystiker skådade tecken i skyn, de kände att tsardömet stod inför apokalyptiska omvälvningar.

I Poäter: om mat och poesi, en poesi- och mathistorisk resa från Homeros till Jamie Oliver, kommer Niklas Schiöler några svar på spåren till varför maten kommit på lyriskt undantag.

I fokus står allt från författarbloggar, fan fiction, digitaliserad litteratur och litteraturkritik, till poesicommunities, onlinebekännelser, digitala minnesberättelser, hyperbiografier och digital aktivism. Tillsammans ger bokens kapitel en mängd ingångar till det nya och spännande fält som rör litteratur och berättande på internet.

Söderberg ville att människan skulle vakna ur halvverkligheten och hade ambitionen att göra människornas liv större och friare och högre i tak. Han är därmed på flera sätt vår svenska motsvarighet till litteraturhistoriska nydanare som Anton Tjechov och Franz Kafka, och inte bara den stockholmsskildrare han brukar benämnas som.

I sin rika studie presenterar Carin Franzén den höviska kärlekens kulturhistoriska uttrycksformer. Författarna Grevinnan av Dia, Christine de Pizan, Margareta av Navarra och Madame de Lafayette bildar utgångspunkter för undersökningen och ställs i relation till varandra.

Till det omöjligas konst rymmer åtta essäer om litteraturens och konstens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller konstnärlig framställning. Franzén rör sig över ett vitt fält av estetiska, filosofiska frågor, från Dante till Jelinek. På olika vis handlar texterna om den "långa väg" som gör konsten och litteraturen till något mer än konsumtion.

I Litterära besvär undersöker Katarina Bernhardsson sju svenska romaner som gestaltar sjukdom, alla publicerade under 2000-talets första decennium.

Just nu är vampyrintresset extra stort - det kommer ständigt nya böcker, filmer, tv-serier, datorspel och tecknade serier med vampyrmotiv. Varför? Och hur kan man variera ett så enkelt tema så som det har gjorts genom tiderna? I boken försöker Nils Ahnland ge ett svar på frågorna.

Begreppet ondska har i olika sammanhang fått en renässans under de senaste decennierna. Hur skulle en ond litteratur se ut? I Göra ont ställer Anders Johansson myten om ondskan mot litteraturens nedärvda godhet. Är det först i mötet med föreställningen om ondskan som litteraturens existens kan motiveras?

Fantasyintresset håller i sig - nya författare översätts till svenska och svenska författare som skriver i genren blir fler och fler. Denna nya, omarbetade och aktualiserade upplaga är därför helt koncentrerad på fantasylitteratur.

Som en röd tråd genom litteraturens historia löper idén om författaren som profet: att poeterna ser sådant som vi andra inte ser. Att hon eller han är utvald men att siandets gåva också kräver sitt pris i form av ensamhet, utanförskap och melankoli.Här presenterar sexton litteraturforskare en samling essäer om diktare, från Platon till Mare Kandre, som uppfattat sig eller beskrivits som profetiska författare.