Rosengädda nästa!

Beskrivning:

Bror är en trettonårig frankofil som har oändligt många skivor med Serge Gainsbourg men inte en endaste vän. Brors föräldrar bråkar sammanbitet om nätterna. Det viskas om skilsmässa. Familjen är det enda han har, och den måste räddas! Bror iscensätter ett seglarläger som han sedan låtsas åka på. En hel månad ger han sina föräldrar, då de kan hitta tillbaka till varandra. Men frågan är vart Bror egentligen ska ta vägen den där månaden?

Tessan är en tjugonioårig kvinna som sitter fast i en dålig relation, andras skeva förväntningar av henne och sin nedlåtande mamma. Hon läser kokböcker som andra läser romaner, men ägnar sina dagar åt att servera pulvermos i en korvkiosk istället för att laga fantastiska rätter åt finsmakare. Hon vill något mer med sitt liv. Men hur ska det gå till?

Jane är en unik kvinna, en sextioårig excentrisk dam som hjälper små djur i nöd, men även lämnar dörren på glänt åt människor som kan behöva henne. Tack vare Janes magiska fingrar möts Tessan och Bror i hennes lilla hus mitt i stan.

Tillsammans ger de sig iväg till Rosengädda, en resa som kommer att förändra alla deras liv för evigt.

Rosengädda nästa! är en berättelse om vänskap över alla gränser, om kärlek, mat och om hur någons värsta mardröm faktiskt kan vara den perfekta lösningen för någon annan. Det är den första delen i en serie om Rosengädda och människorna som bor där.

EMMA HAMBERG är född 1971, hon är författare, illustratör och matkreatör. Hon har givit ut ett antal kokböcker och romaner som t ex Mossvikenfruar, Brunstkalendern, Baddaren samt Linas kvällsbok som dess-utom blivit filmatiserad. Rosengädda nästa! är hennes fjärde roman för vuxna



Hamberg visar en fantasifullhet i intrigbyggandet som andra borde lära av. Dessutom är hennes gestalter trovärdiga på ett sätt som visar på genuint intresse och människokännedom.

Elise Karlsson, SvD

... detta är en charmig och underhållande berättelse. Udda personer som till slut hittar hem i livet, utan att behöva överge sig själva. Det kan man liksom inte få för mycket av.

Jakob Carlander, Östgöta Correspondenten