-
Kundbetyg:
-
Författare:
-
Bibliografisk person:
-
Förlag:
-
Bandtyp:
Inbunden
-
Språk:
Svenska
-
Utgiven:
200908
-
Antal sidor:
247
-
Vikt i gram:
351
Kjell
(Inbunden)
-
154 kr
(145,28 kr exkl. 6% moms)
-
Titeln har utgått ur sortimentet
-
Fler än
st
i lager
Beskrivning:
Tragikomisk uppväxtberättelse om generationen som växte upp i Täby under 80-talet
"I radhuskvarteret där jag växte upp såg husen likadana ut. I skolan hette alla fröknar Margareta. Ingen fick vara annorlunda och alla skulle vara lika dåliga.
Det var 80-tal och Lill Lindfors och Ingemar Stenmark var namn som fick Sverige att stanna. Alla ville ha en Levi's-stjärt och förfasade sig över idrottsdagar, tandställningar och att tvingas spela blockflöjt i grupp.
Skogaholmslimpa och för mycket O'boy blev min diet och fick mig att växa och bli allt tjockare. Snart förföljdes jag av både jämnåriga plågoandar och en skolsyster som satte mig på tvångsbantning.
Det här är min berättelse om kampen för att få vara mig själv, den hårda vägen förbi alla hinder som ville döda min kreativitet och mina drömmar i en tid då alla skulle passa in i en redan förutbestämd mall."
-
Som ung var jag ett stort fan av Kjell Eriksson. Som ung och naiv 12-åring tänkte jag till och med starta en fanclub, jag skickade mail till Kjell och fick till min förvåning ett mycket vänligt svar. Han postade dessutom en SR-tshirt till mig, samt ett nyckelband.
Nu tio år senare fick jag denna boken i present, och utan att gå in på detaljer så visar det sig att jag och Kjell haft mycket gemensamt. Boken blev för mig en riktig sidvändare, den har många tänkvärda perspektiv och det blir lätt att relatera till personen som det berättas om.
Utan att inkludera spoilers; även om slutet var plötsligt så tycker jag att det var passande. Det blir en vacker avslutning på en bok som, precis som livet i sig, är full av förvirring och letande. Jag känner att jag fick ut en hel del av den här boken, och jag tror att alla som växt upp i Radhussverige med en passande "lagom" bra uppväxt kan hålla med.
av åke, 2010-06-07
-
Jag läser väldigt mycket böcker men inte så frekvent just självbiografier, särskilt inte när de är skrivna av ?kändisar?. Nu råkade jag inte känna till Kjell Eriksson utan det slumpade sig att jag fick se boken och tyckte att det var en kul bild på omslaget (jo, ibland fungerar det).
Jag blev mycket överraskad under läsningens gång. Detta kan inte vara någon som vill skriva en bok för att sälja eller kunna titulera sig författare. Detta är skrivet av någon som har något att berätta, någon som måste få ur sig en upplevelse.
Jag har rekommenderat boken för alla i min omgivning och kan verkligen rekommendera den för er som inte har läst den. Jag är avundsjuk på vad ni har framför er!
av Läslustig, 2010-03-26
-
På några sidor blir Kjell en klump i din hals. Allt galet du som barn tvingats till kommer tillbaka. Läsningen stannar av, varje ord betyder genast mycket mer. Ögonblick från en uppväxt har registrerats bakom för stora brillor. Bilderna blir tragikomiska sketcher som berör alla som varit små.
Prosan är enkel och redigeringen är ibland dålig. Kjell är inte en litterär upplevelse. Istället hör jag en berättarröst, som i en radioföljetong.
Stenmarksmössa, SAAB och lådhus-Sverige. Förorten är inte miserabel, bara inte rolig. Familjen skrattar inte, men bråkar aldrig när andra kan se. Så var det för många.
Kjells utanförskap anas tidigt. Pojken trivs bland träden och vägrar stampa ned de stackars myrorna: inte för att han är naturvän utan för att han delar deras öde!
Svartsynt tecknar Eriksson skolåren, där Margareta formar alla lika. I fotboll får du sticka ut, men kickar boll gör inte killen som dränker limpa i O?boy varje eftermiddag. Babyhull blir ungdomsfetma, Kjell blir mobbobjekt.
Som tonåring träffar han andra avvikare och trakasserierna från kamrater och lärare upphör. Då är det för sent. Självbilden är borta, Kjell bantar bort sig själv. Sjuttonåringen kan inte hantera sin nya kropp.
Tredje delen är skriven med sotsvart kol. Kjell förlorar sin barndom när hans leksaker och bilder vräks i en container av den styvmor han fått i vuxen ålder. Samma kvinna förvägrar också honom och hans döende far deras sista försonande möten. Eriksson berättar om dagar han inte vågade gå över Västerbron, men tvingades le i en glättig teveshow samma dag hans far dog. Clownen skrattar trots såren. Kunde ingen fångat honom, hållit om honom och sagt det räcker nu?
Kjell berättar hur det är att vara annorlunda i landet lika och lagom. Utelämnande och obegripligt modigt. En självklar gymnasieläsning.
av M, 2010-03-26
-
Bakgrunden till boken sägs vara en beskrivning av uppväxten i ett radhus/villa i Täby,norr om Stockholm under 1970-1980 talet.
På de tvåhundra första sidorna beskrivs uppväxten,svårigheter med viktproblem och mobbning med en mycket barnslig framtoning, för att sedan passera 1990-talet då Kjell lämnar hemmet.
När läsaren sedan finner sig förflyttad till 2000-talet tappar boken i trovärdighet och man funderar över syftet med de sista kapitlen.
När Kjell är nästan 30 år lämnar mamman radhuset/villan för att flytta ihop med en annan man. Kvar blir pappan och när han efter en tid träffar en ny livskamrat,startar en veritabel häxjakt på denna.
Det hela kulminerar när pappan dör och man förleds tro att allt då ebbar ut men uppenbarligen inte.
Allt detta sammantaget gör att boken saknar trovärdighet,vad är sant och vad är falskt? Den kan inte rekommenderas som god läsning, betyget borde bli 0.
av kristina w e, 2010-03-21
Sök fler böcker: