-
Kundbetyg:
-
Originaltitel:
The lost symbol
-
Författare:
-
Översättare:
-
Formgivare:
-
Översättare:
-
Översättare:
-
Översättare:
-
Översättare:
-
Översättare:
-
Översättare:
-
Förlag:
-
Bandtyp:
Inbunden
-
Språk:
Svenska
-
Utgiven:
200910
-
Antal sidor:
614
-
Vikt i gram:
856
Den förlorade symbolen
(Inbunden)
Beskrivning:
Vissa upplevelser är värda att vänta på...
Robert Langdons tredje äventyr, uppföljaren till Änglar och demoner och Da Vinci-koden, är en händelse i bokvärlden som kanske saknar motstycke.
Sällan har en läsupplevelse varit mer efterlängtad. Sedan Da Vinci-koden utkom 2003 (2004 i Sverige) har över 80 miljoner exemplar av Browns böcker sålts världen över. Nu fortsätter läsäventyret med Den förlorade symbolen.
Här hittar du alla Dan Browns böcker!
Se en film om boken här:
(Visar de fem senaste recensionerna, se alla)
-
Som för många var min första bekantskap med Dan Brown blockbustern Da Vinci-koden. Jag fullkomligen slök den på ett par dagar, och tyckte att den var den bästa deckaren någonsin. Därefter läste jag Änglar och Demoner, och upptäckte att det var precis samma historia fast med ett lite annorlunda skal. Alla roller - lakejen, den onde konspiratören bakom, hjältinnan o.s.v. - fanns där och introducerade t.o.m. i samma kapitel som i Da Vinci-koden. Plötsligt kändes inte Da Vinci-koden lika unik och fantastisk längre.
Men jag ger Brown en chans till, tänkte jag, och läste Deception Point. Exakt samma sak igen. Hela boken gick att förutsäga ett eller två kapitel i förskott. Historiemallen var vid det här laget så välbekant att jag kallade själva konceptet "Brownsk rörelse" (nördskämt) och beslöt att aldrig mer läsa en bok av Dan Brown.
Men man ska aldrig säga aldrig. När jag hörde att Brown skulle skriva om Frimureriet var det snarare av plikt än av nyfikenhet som jag började läsa den. Men jag blev glatt överraskad på två sätt: Dels var storyn ny, jämfört med tidigare verk. Samma Brown, men en ny rörelse. Dels visade han upp ett fräscht, ovanligt och rörande förhållningssätt till Frimureriet.
Det slog mig också att denna bok är ett slags vaccin för oss i Sverige. Det svenska frimureriet har varit lyckligt förskonat från många av de "avslöjanden" som fördärvat för den amerikanska riten. Här får den senare visserligen sin upprättelse, men den dag då någon får för sig att röja svenskt frimureri för att få sina "5 minutes of fame", så kan jag tänka mig att Browns bok kan mota den missriktade moralpaniken i grinden.
Det som ändå gör att jag inte vill ge boken helt full pott är att Browns idealism inte räcker hela vägen fram. Genom boken antyds att det vetenskapliga bevisandet av paranormala fenomen kommer att vara människans väg till frälsning. Om vi bara kan bevisa tesen "mind over matter" i ett tillräckligt avancerat lab
av Stefan Lindberg, 2010-02-06
-
Denna bok har gett mig 2 månaders god sömn. Jag har somnat så fort jag har börjat läsa. Den är inte alls lika spännande som Änglar och demoner eller Da vinci-koden. Denna historia bär inte alls på samma vis som i de båda andra böckerna. Alltihop känns väldigt krystat och storyn är full av nödlösningar. Jag tycker den är usel. Kanske beror det på mina bristande kunskap i amerikansk historia och att jag inte är inläst på Washingtons monument eller så beror det på att boken faktiskt är usel och att historien haltar så mycket att man tillslut inte bryr sig om hur det går för varken Robert, Peter eller Katherine bara bokeländet tar slut någon gång.
av Linus, 2010-01-20
-
Den förlorade symbolen tog fem år att skriva, två nätter att läsa.
Dan Brown läste inte en enda kioskdeckare som ung. Inte en enda dussinroman. Han kommer från en solid akademisk miljö och växte upp på en diet av facklitteratur och klassiker.
En dag när han var på semester med sin fru, berättar han i en intervju, råkade han få syn på en av Sidney Sheldons populära romaner. Han säger att han inte hade en aning om att det kunde vara så här KUL att läsa böcker. Och att det inte torde vara oöverstigligt svårt att skriva dem själv. Hans fru skrattade uppmuntrande ... and off he went.
Bara Da Vincikoden lär ha sålt 80 miljoner exemplar.
Denna uppföljare till Da Vincikoden - Den förlorade symbolen - bygger på ungefär samma enkla, närmast stereotypa intrig men har andra förtecken.
Da Vincikoden ville lyfta fram en fri, esoterisk kristen strömning genom att som kontrast svartmåla den tungfotande och dogmatiska katolicismen. Kyrkans män framställdes som fanatiska, elaka, sluga och konspiratoriska till den grad att man nästan reagerade med trotsig sympati för denna ärevördiga gamla institution.
Den förlorade symbolen behandlar inte katolicismen, utan frimureriet. Frimureriet är ju en om möjligt ännu mer klassisk måltavla för allsköns anklagelser och insinuationer om dolda maktstrukturer i samhället. Frimurarloger anklagas titt som tätt i tabloiderna och på nätet för subtil styrning av politiska processer, politikermord och andra lömska sammansvärjningar. Ett om möjligt ännu billigare offer för Dan Browns publikfrierier, tänkte jag.
Till min häpnad fick jag fel.
Den förlorade symbolen är en enda lång ovation till frimureriet! Jag blev alldeles förvirrad. Så brukar det inte låta. Visserligen kanske han har rätt i sak - han är nog inte själv frimurare så han kan svårligen veta säkert - men hans ohöljda respekt för frimureriet tycks bryta mot någon oskriven regel för hur man skriver deckare.
S
av Alexander Kieding, 2010-01-10
-
Från första sidan till sista sidan är denna bok läsvärd han fångar ditt intresse från första sidan till slut. Denna bok är en perfekt present eller julklapp :)
av Pia, 2009-11-29
-
Nu kanske ni förvillas av min rubrik kontra betyget. Nej ni ser rätt. Vi har ju sett det förut i Da vinci koden.
Men det hindrar inte mig att älska den. För det gör jag. Det var en riktig bladvändare.
Robert Langdon blir uppringd av en gammal vän och han vill ha ditt Robert för en föreläsning, men det kommer senare utvecklas till något mycket farligare.
Jag har verkligen längat efter att få sätta tänderna i en ny dan Brown bok eftersom han skriver annorlunda och väldigt spännande. Han är redan krönt till den mest lästa och lovande inom denna genre. Jag säger bara 80 miljoner sålda exemplar av da vinci koden.
Boken får en fyra och varför den inte får en femma är pga karaktärerna, framförallt Robert som var väldigt tråkig berättad.
av Hampus, 2009-11-09
Sök fler böcker:
