En sax i hjärtat

av Marie Bengts

Adlibris introducerar Månadens pärla! Varje månad väljer vi ut en roman eller deckare som vi tycker förtjänar plats i rampljuset. Helt enkelt en bok vi tror att du kommer uppskatta extra mycket, dessutom till ett extra bra pris!

Mars är här! Och känslan av vår och sommar börjar åtminstone att göra sig påmind. Vad kan då passa bättre än en riktigt härlig pusseldeckare? Vi blev superglada när vi hörde att Marie Bengts debutroman En sax i hjärtat rör sig i Maria Lang-land! Det är femtiotal och härlig småländsk sommar. I den idylliska byn dit Hannah återvänder från Stockholm, för att hjälpa sin faster, göms många hemligheter.
Härlig mysdeckare av högsta klass!

Just nu kan du köpa En sax i hjärtat för bara 139 kr >>

Hur fick du inspiration att skriva En sax i hjärtat?
Jag har alltid slukat böcker och tycker om att skriva och formulera mig, det har varit mitt yrke. Men som journalist är man främst förmedlare av andras berättelser och jag längtade efter att skriva fritt, skarva, hitta på, skapa miljöer och karaktärer – och att själv få bestämma över dem. Att få idéer och uppslag har aldrig varit ett problem, svårigheten är snarare att sålla. När jag väl bestämde mig för att försöka skriva en bok hade jag två huvudsakliga mål: Det ena var att ha riktigt roligt under tiden, det andra att skriva en bok jag själv var sugen på att läsa. Alltså blev det en pusseldeckare.

Vad har du för relation till Växjötrakten där din berättelse utspelar sig?
Jag växte upp i den lilla byn Risinge som ligger en mil utanför Växjö. Händelsevis påminner miljön i bokens Eneby väldigt mycket om den i Risinge.

Hur kommer det sig att du valde 50-talet som kuliss för din berättelse?
En anledning är att den svenska pusseldeckaren hade sin guldålder då, något senare än den anglosaxiska. Flera av de absolut bästa – i mitt tycke – pusseldeckarna är skrivna på 20- till 50-talet. En annan är att jag tycker att det var en intressant tid, både ur ett politiskt och feministiskt perspektiv. Efter ett decennium fyllt av krig och elände i Europa rådde en utbredd optimism inför framtiden och det svenska välfärdssamhället började växa fram. Ett tredje skäl till att välja den tidsperioden var att inte behöva tänka på DNA, mobiltelefoner, internet och annat modernt tjafs – detektiven är hänvisad till sin uppfattnings- och slutledningsförmåga. Sist men inte minst är det för modets skull. Hannah är klädskapare – fast hon i ärlighetens namn hankar sig fram som sömmerska – och därmed blir kläder och mode en naturlig ingrediens i berättelsen. Eftersom jag ”ser” personerna framför mig när jag skriver är det roligt om de är tjusiga. Och jag gillar femtiotalsmodet, även om i synnerhet underkläderna verkar obekväma.

Det är ett rikt persongalleri du målar upp i En sax i hjärtat, hur hittar du inspiration till karaktärerna?
Det är lika bra att erkänna; jag är en tjuv. Jag iakttar, lyssnar och snor sedan egenskaper, later, manér, utseenden, anekdoter och historier från alla jag träffar inklusive mig själv. Jag är intresserad av människor och har haft förmånen att möta mängder under årens lopp, dels genom mina arbeten – jag är också utbildad fritidspedagog – dels genom många långa resor. Äntligen fick jag också nytta av mina extra psykologstudier på universitetet, jag hann tyvärr inte skriva sista uppsatsen och fick därmed inga poäng. Med tanke på studielånen är det skönt att kursen inte var förgäves. När jag skapar en karaktär tar jag en nypa här och där från samlingen i min mentala garderob och syr ihop en härlig aftonblåsa.

Vilka karaktärer i boken ligger dig varmast om hjärtat och varför?
Hannah Lönn, naturligtvis, eftersom hon är modig, smart och egensinnig – hon går sin egen väg. Jag tänker att hon skulle vara en kul väninna och det är hon väl redan på sätt och vis, jag hoppas på att få hänga med henne ett tag. När det gäller de andra karaktärerna så kan jag inte välja, jag har tillbringat så mycket tid med dem och tycker om dem allihop. Framförallt förstår jag dem, varför de är som de är. Faktiskt kom jag till en fas där jag inte ville att mördaren skulle vara mördare, tänkte: ”Nej, det är för sorgligt. Ska det vara självmord istället? Eller en rymdvarelse? Eller något övernaturligt?” Men sedan besinnade jag mig, som tur var.

När jag läser En sax i hjärtat så får jag känslan av tv-serien Morden i Midsomer. Hur beskriver du själv din bok?
Jag inte bara gillar utan är fullständigt besatt av Morden i Midsomer så det har nog sin naturliga förklaring. Även böckerna av Caroline Graham, som tv-serien bygger på är väldigt bra tycker jag.
Det är väldigt svårt att beskriva sin egen bok utan att sätta sig på för höga hästar, det är en sak att vara inspirerad och en annan att vara en blek kopia. Men jag skulle gärna vilja att någon annan tyckte att det var en modern retropusseldeckare i Agatha Christie-tradition med doft (stank?) av Morden i Misomer och Mad Men, och där huvudpersonen är en blandning av Harriet Vane och en mer karriärinriktad Bridget Jones.

Hur gör du för att inte avslöja för mycket eller för lite för läsaren när du skriver en deckare?
Fundering och planering är nyckelorden. Jag lägger ner minst lika mycket tid på att planera boken som jag gör på att skriva. Förutom all research gör jag långa personliga profiler om varje person i boken, om deras karaktärer, egenskaper, förhållanden till varandra och eventuella motiv gör jag också en kladd över hela boken där jag bestämmer vad som ska hända eller avslöjas i varje scen, var jag ska placera ut falska eller äkta ledtrådar och i vilken ordning scenerna ska komma. Det kanske låter fyrkantigt och oinspirerat men faktum är att det öppnar upp för kreativiteten när jag sedan skriver. Annars är det lätt att fastna i grubbel eller tvivel när boken börjar närma sig typ 200 sidor. När man har skrivit första utkastet är man ändå tvungen att dubbelkolla och fundera en vända till

Det finns en klassisk krock mellan storstad och landsbygd när Hannah som flyttat till Stockholm kommer hem till faster Lilly i byn utanför Växjö. Har du själv varit med om den typen av krock?
Det får jag väl säga att jag har. Samtidigt har jag en fot i båda kulturerna, känner till normerna, är medveten om fördomarna och kan därför – om jag vill – undvika krockar. Det här med att bli medveten om sina ”egna” normer och fördomar – för alla har vi dem – tror jag är jätteviktigt i mötet med alla nya kulturer. När jag talar om kultur gör jag det i bemärkelse av socialt överförda levnadsmönster hos en grupp individer, till exempel kulturen på en arbetsplats. Ibland kan det vara en större kulturkrock att byta jobb/yrke än det är att byta land.

Vilken/vilka författare inspireras du av?
Massor! Först och främst Astrid Lindgren, som förgyllde hela min barndom. Agatha Christie behöver jag väl knappt nämna, Arthur Conan Doyle, Dorothy Sayers, Jane Austen, Daphne de Maurier, Bram Stoker, Hemingway och PD James. Bland de nu levande är det självklart JK Rowlings men också Elizabeth George, Denise Mina, Elly Griffith, Tana French och Ann Cleeves – de är alla skickliga på att skapa fascinerande karaktärer och ta med läsaren till spännande, levande miljöer.

Vad läser du själv just nu?
Jag har alltid flera böcker på gång, för att fylla flera behov. Just nu läser jag Den sårade divan av Karin Johannisson och The House at Baker Street av Michelle Birkby på engelska. Igår avslutade jag En kvinna i blått av Elly Griffiths och ska idag börja på Höstvind & djupa vatten av H-K Rönblom – som råkar vara en svensk pusseldeckare från 50-talet.

Erbjudandet gäller t.o.m. 2017-04-05 eller så långt lagret räcker