Filter
Nationalekonomi
Filter
I och med skattereformen 1991 infördes dual inkomstbeskattning i Sverige, vilket innebar att arbete och kapital började beskattas olika. Eftersom skattesatsen på kapital blev …
I och med skattereformen 1991 infördes de så kallade 3:12-reglerna. Dessa regler syftar till att förhindra att hög skatt på arbetsinkomster omvandlas till betydligt lägre skatt på …
Den offentliga sektorn gör årligen inköp för närmare 800 miljarder kronor, och leveranserna är helt centrala för samhällsviktiga funktioner inom exempelvis vård och infrastruktur. …
Sveriges högskolesystem har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Universiteten har blivit fler, och idag finns 18 universitet, varav 16 är statliga, och …
I dagens svenska debatt beskrivs skuldsättningen oftast som ett problem. Men stora skulder kan också ses som tecken på ett väl fungerande finansiellt system. De gör det möjligt för …
Kommuner och regioner bedriver en omfattande verksamhet som måste finansieras. Den kommunala självstyrelsen ger kommunerna och regionerna rätt att ta ut skatt, och den största …
Jämfört med många andra länder satsar Sverige mer resurser på högre utbildning och forskning som andel av BNP. Den statligt finansierade forskningen utförs mestadels vid …
Sedan finanskrisen har produktivitetsutvecklingen klingat av betydligt i de flesta OECD-länder, så även i Sverige. 2024 års Konjunkturråd undersöker vilka faktorer som påverkar …
Klimat- och energiomställningen ställer energisystemet och elmarknaden inför en rad utmaningar. Vilka är utmaningarna? Och går det att utforma en teknikneutral elmarknad som …
Efter Parisavtalet 2015 har synen på politikens roll i klimatomställningen gradvis förändrats. Klimatfrågan betraktas numera som en central del av samhällsutvecklingen snarare än …